Världens bästa Lady Simp.

Nu har hon hittat hit igen. Fina fröken Simberg. Vi har det så trevligt och mysigt här i min lägenhet :) Fast just nu är vi lite trötta efter dagens aktiviteter, men glada, det är vi ändå.

Jag ska sno ihop en riktig hälsolimpa nu. Ack så spännande!

Från sommar till höst.

Hemma igen! Plötsligt förstår jag på riktigt att hösten nu är här. Men det är verkligen inget som jag har någonting emot. Snarare tvärtom. Det är mysigt att få krypa in i tjocka mysiga tröjor, tända ljus när mörkret faller, andas frisk och sval luft och njuta av trädens alla vackra färger. Alla årstider har verkligen sin charm, och tur är väl det! :-)

Idag har varit en liten fixardag, men har tyvärr inte varit tillräckligt effektiv för att hinna allt (eller så råkade jag visst prioritera på annat vis). Har fortfarande ett litet diskberg som stirrar på mig varenda gång jag kikar in i köket och en gigantisk tvätthög som ska sorteras in i lådor och skåp. Men det får bli en annan dag, för nu väntar favoritsängen på mig.

Tack och godnatt.

Fina stunder från Ramsau :)

(Fotografer: Ida I, Falken, Ida E och jag)

I did it!

Det var en skön känsla att avsluta lägrets sista träningspass. Inte för att jag inte skulle gilla att träna, utan för att jag klarat av det tuffaste lägret jag varit med på. Det har minsann slitits och kroppen har fått smaka på hur det är att kriga på, trots att det knappt finns några krafter kvar. Nu känner jag mig nöjd. Glad. Stolt. Och lite smått lycklig faktiskt.

Det har varit heeelt fantastiska dagar här. Dagar som jag önskar att alla mina skidtokiga vänner skulle få uppleva. Jag tackar Ramsau för denna gång och pyser vidare. Imorgon kväll kommer jag somna i min egna säng i Piteå. Det är nog det jag längtar efter allra mest just nu. :)

På upploppet!

Eftermiddagens pass var lite som att tugga grus. Men Ida sa till mig att det måste man också ta sig igenom ibland, och visst är det kanske så. Synd bara att det inte smakar så gott. Kroppen ropar efter vila och det ska den få. Snart. Först ska vi kämpa oss igenom morgondagens två sista träningspass. För min egen del ska jag mest åka runt och njuta av fin skidåkning, bra väder och kanske sjunga en fin sång. Det får man göra ibland. Okej, nu tar vi tag i den sista dagen på detta läger. Träningspass nummer 15 och 16. Här kommer jag...GAAAHH!

Ännu en fantastisk dag har passerat!

Efter några dagar på glaciären där fotografiernas vyer mer liknat ett vitt A4 papper, har nu solen åter kommit tillbaka för att göra oss sällskap. Har verkligen varit en helt fantastisk dag! Efter lunchen har vi myst ute i solen i bikini(!) och haft det riktigt varmt och skönt. Solen ger verkligen energi och all träning blir 10 gånger lättare att genomföra. Men dagen har även resulterat i att vissa ansikten fått härligt röda nyanser. Så imorgon åker minsann solskyddsfaktorn på!

Vyn från kabinen :)

(Dagens fotograf: Hanna Falk)

Ibland behöver kroppen vila också.

Idag är det halvlek. Det tackar jag för! En skön vilodag är precis vad som behövs efter åtta tuffa träningspass i Ramsaus terräng. Kroppen är trött, men humöret skiner fortfarande som finaste solen gjorde första dagen på glaciären. Jag trivs bra här bland fina människor, vackra vyer och mycket skratt.

Så idag är det alltså relax som står på programmet. Sen ska jag avsluta lägret och de åtta resterande passen på bästa Maggie-vis :)

Kram till er!

Jag är faktiskt rätt bra på att ta det lugnt, oavsett terräng :) Det är kontrasterna som gör det! (För er som klurar på bilden kan jag säga så mycket som att den icke är tagen i Ramsau)

Som världens bästa vårdag, fast på hösten.

Idag är jag bara så jäkla glad och tacksam för att jag är jag. Och för att jag är här. Jag kände mig som ett litet barn på julafton när jag idag åkte runt på glaciären och var sådär oförskämt lycklig..

Arlanda

Fikastopp innan avresa! Bye Stockholm:-)

Ett kärt återseende.

Imorgon åker jag iväg och lever livet på denna glaciär...

:-)

Tålamod!

Har precis kommit hem från gymmet. Shit alltså, mina ben är inte van vid att köra den styrka som jag har på mitt program nu. Men det är bara att hålla ut och inte vara för ivrig. Snart kommer dom bli piggare och framförallt starkare. Det gillas!

Nu ska jag hoppa in i duschen, sen blir det till att grilla lite mat med pappa innan det är dags att köra sista tvättmaskinen innan lägret i Ramsau som jag åker till på måndag. Ska verkligen bli härligt med skidor och snö igen. Jag längtar en skvätt! :)

Världens bästa fredag - Varje fredag!

Dagens andra träningspass är nu avklarat! På förmiddagen körde jag stakintervaller i motbacke i sällskap av Magnus och David. Med andra ord blev det en klubbträning i miniformat. Väldigt trevligt, och inte minst svettigt.

Efter att mat och sovklockan ringt gav jag mig ut på eftermiddagspasset som bestod av lugnare löpning. Passade även på att köra lite löpskolningsövningar på Kvarnvallen. Till vintern ska jag vara spänstig som ett lodjur! :-)

Trevlig helg alla fina vänner!

Min balkong.

Idag har jag haft vilodag. En väldigt lugnt och skön sådan. Välbehövligt efter intensiva dagar med flytt, städning, uppackning och träning. Men nu börjar det tack och lov bli lite ordning i mitt hem.

Är lyckligt lottad som har en stor balkong där solen lyser nästintill hela dagen (när det är fint väder alltså). ;) Så jag passade på att njuta av middagen där ute. Jag, en filt, ungspannkaka, avkopplande musik och fina varma solen på min balkong. Kunde knappast bli bättre!

Bra start på dagen.

Har haft en kalasfin förmiddag då jag hunnit med ett riktigt grymt styrkepass på Step In, lunchmöte med Pappa och Håkan och tvättning av ett helt lass träningskläder. Så just nu är mina ben dallrigt sladdriga likt överkokt spagetti, men jag är fulladdad med inspiration och luktar dessutom inte längre gammal svett när jag ska ut i träningsterrängen. Känns ärligt talat rätt skönt.

Snart väntar ett spännande besök hos MIO. Hade tänkt införskaffa mig ett nytt matbord, soffbord och lite småprylar till lägenheten. Sånt är kul, men ack så svårt.. Hej beslutsångest!

Jag och min vän MIO-katalogen..

Hmmm.. kan detta passa?

WOW, plötsligt händer det!!!

Tillbaka i min stad.

Igår startade något som är lite utav ett nytt kapitel i mina memoarer. Efter att ha bott på andra fina ställen i Sverige i 6 år är jag nu tillbaka i mina kära hemtrakter. Piteå. Den här staden är helt förtjusande, har en stämning som är svårslagen och jag känner mig väldig hemma här. Dessutom har jag fått tag på en lägenhet som verkligen känns som jag. Den är fin och gör mig glad.

Och knappast kunde jag fått mig en bättre start här. Staden bjöd på den största solen jag sett på länge och när jag var och lunchade idag med David, Tomas och Ola var det faktiskt sommarvärme i luften. Kan det vara ett tecken på att det här är rätt? ;)

(Oj, nu kom jag på mig själv att vara lika patriotisk som min kära tränare. Haha, det behövdes visst inte många timmar här i stan..)

David och Tomas :-)

Weeiiihoo för värmen!!!

Zipline!!!

Idag har jag fått upplev någonting grymt häftigt när jag dundrade förbi trädtopparna, mellan en stor ravin. Det kittlade härligt i magen kan jag lova och benen darrade. Men jag njöt verkligen av känslan och adrenalinet som pumpade. Hittade en film på You Tube som visade väldigt bra vad vi roat oss med i eftermiddag :-)

Expedition Åreskutan!

Idag har jag i sällskap av mina aningen trötta ben, Charlotte, Haag och Grip bestigit Åreskutan. En riktigt fin "liten" backe skulle man kunna säga att det var. Vi gick och gick, och tillslut hittade vi även toppen. Då blev jag glad. Men tyvärr fastnade inte min glädje över detta på bild. Bjuder istället på en lätt frusen fröken Pajala ute på träningspass i nollgradigt höstväder. Så kan det gå ibland. Trevligt värre...

Vi var mycket fascinerade över hur höstvädret slagit till på denna pinne. Ett ögonblick som våra kameror ej kunde motstå.

Sicken utsikt vi fick njuta av. Observera snön!!! Häftigt va!? Snart är vintern här, wihooo!!!

Bruden med stjärnstatus...

Okej. Så här ligger det till. En dam från vårt kära lag lyckades skidra hem ett guld under OS i vintras. Jag och Falk är sparvarna här på lägret. Så vilka som åker dit på att massera Charlottes fötter efter luncherna är tydligen givet...

Men CK, när jag står högst uppe på prispallen vet jag vem som kommer få passa upp för mig. Vänta bara. Då är det inte jag som kommer hänga läpp. Haha! ;)