Motvindens vecka.
Det har varit en vecka i motvind. Jag har kämpat för att ta mig framåt. Men nu får det vara nog. Mitt välmående och min hälsa är viktig. Trots att det idag är SM-sprint i klassisk stil. Något jag längtat så efter. En tävling jag vill åka. Ett av vinterns stora mål. Men det kommer också en framtid.
Det började efter Estlands tävlingar. Irritation i luftvägarna. Men som tack och lov gick över snabbt. Och efter att jag kört Otepääs sprint med tuff stakning hade jag känningar i min axel. Men jag blev fantastiskt omhändertagen på Step In i Piteå när jag kom hem och fick bra behandling. Och under veckan var den ansträngningen som bortblåst. Det var härligt och innebar att SM-resan kunde genomföras som planerat. Efter ankomsten hit till Östersund kom nästa överraskning. En visdomstand började bråka. Svullnad, värk och ömhet. Två besök till tandläkaren för spolning. Och än utan förbättring. Gårdagens tävling gick tungt och jag mötte mjölksyran tidigare än jag brukar. Och imorse när morgonpulsen visade 20 slag/min över mitt normala var det jobbiga beslutet trots allt enkelt. Kroppen måste få återhämtas. Något står inte rätt till. Förmodligen jobbar kroppen men inflammationen i min tand och därav den höga pulsen. En strulig vecka med några faktorer som definitivt varit störningsmoment i min uppladdning. Men nu får det vara nog.
Igår fick jag höra "efter regn kommer solsken". Och visst måste det vara så! Regnet är verkligen lärorikt på erfarenheter trots att det är obehagligt, men oj så jag längtar efter solen nu.
Det började efter Estlands tävlingar. Irritation i luftvägarna. Men som tack och lov gick över snabbt. Och efter att jag kört Otepääs sprint med tuff stakning hade jag känningar i min axel. Men jag blev fantastiskt omhändertagen på Step In i Piteå när jag kom hem och fick bra behandling. Och under veckan var den ansträngningen som bortblåst. Det var härligt och innebar att SM-resan kunde genomföras som planerat. Efter ankomsten hit till Östersund kom nästa överraskning. En visdomstand började bråka. Svullnad, värk och ömhet. Två besök till tandläkaren för spolning. Och än utan förbättring. Gårdagens tävling gick tungt och jag mötte mjölksyran tidigare än jag brukar. Och imorse när morgonpulsen visade 20 slag/min över mitt normala var det jobbiga beslutet trots allt enkelt. Kroppen måste få återhämtas. Något står inte rätt till. Förmodligen jobbar kroppen men inflammationen i min tand och därav den höga pulsen. En strulig vecka med några faktorer som definitivt varit störningsmoment i min uppladdning. Men nu får det vara nog.
Igår fick jag höra "efter regn kommer solsken". Och visst måste det vara så! Regnet är verkligen lärorikt på erfarenheter trots att det är obehagligt, men oj så jag längtar efter solen nu.