Påhälsning av feber och hosta.

Förra veckans hårdträning gick bra, tills det inte gick bra något mer. Fick avbryta onsdagens intervallpass då jag kände att luftrören inte var i sitt bästa skick. Efteråt var jag otroligt trött i kroppen. Visst ska man vara trött efter mycket träning, men det var inte bara trötthet på ett bra sätt. Sen knackade febern på dörren. Och tro mig, jag kämpade och försökte stå emot. Men ofrivilligt stannade den två dagar i min kropp. Sen har jag dragits med hosta i ett par dagar. Den blir bättre och snart är jag redo för träning igen.

Jag har såklart funderat mycket över varför jag ska ha så mycket otur i år. Tyvärr blir jag inte så mycket klokare. Jag accepterar läget och antar att vissa år är såhär. Trots att jag sköter mig och gör allt för att det ska gå bra och för att jag ska få vara frisk, träna och göra bra resultat så går det inte just nu. Ibland kan jag känna frustrationen koka i mig. Men den omvandlas snarare till motivation. Jag har så mycket mer att ge. Och jag vet mycket väl vad jag vill.

Jag har valt att avstå helgens VC-sprint i Lathi, den ligger för nära i tiden. Prio ett är att bli frisk och börja träna igen. Det är vad jag ser fram emot just nu.