Ny lärdom: Att vara på sin vakt!

Så här, som på bilden, har jag känt mig de senaste dagarna i mitt skidåkarliv. Lycklig, glad och harmonisk. Den där islossningen hade ju liksom precis börjat knaka och jag såg sprickorna. Jag såg ljuset. En av nycklarna till att detta höll på att hända är att jag kört en hel del fartbetonade pass + tävlingar. Sedan tidigare vet jag att mina löftrör är känsliga och jag har problematik med astma. Speciellt i det lite fuktiga väder som vi tävlat i här i Sundsvall. Det blev nog lite för mycket av det goda. Av hårdkörning. För här sitter jag idag med en pigg kropp, men med luftrör som inte är mycket till att flåsa i. Och idag är det SM-sprint. En av de tävlingar jag hoppats mest på. Det suger och svider.

Men nu ska jag göra det bästa av det här. Se till att laga de stackars rören så snabbt som möjligt, så jag kan fortsätta där jag var. Och hänga läpp får jag bara göra en liten stund till. Sen får det vara nog. Jag föredrar faktiskt att vara glader.