Burrrrrr!

Vilken lättnad det var att få komma in efter dagens första pass. Jag kan knappt komma ihåg sist jag frös så mycket. Efter 1,5 timme hade jag ingen känsel kvar i händerna som mer kändes som klumpar. Snön piskade i ansiktet, det var inte alls behagligt trots att jag försökte inbilla mig det Ida brukar säga till mig - "Magda, det är bara peeling för hyn" haha, nädu, idag fungerade inte ens det.. Har med dagens äventyr på glaciären insett hur otroligt mycket mer jag föredrar att svettas än frysa.

Dagens ljusglimtar var i alla fall att kroppen kändes betydligt piggare idag än igår och att jag helt klart hade lyckats med min vallning. :-)

Nu ska jag mätta magen med lunch, sova och sen ut och väcka liv i kroppen igen med intervallkörning.

Vi hörs!